Lugnet i mitt kaos...

Mitt inre kaos och vemod behöver allt oftare ett ställe att vila in lugn och förtröstan. Platsen jag hittat och litar på varje gång jag har behov är Norra kyrkogården och "mammas hood´s".
Här är vi alla under samma kastanjeträd, gravstenar, blommor, buskar, rådjur och en eller annan promenerande likasinnad människa som jag bara vill ha lite lugn i kaoset.

Upptäckte att en av mammas grannar och min blivande är ikonen, fotografen och bildkonstnären Lennart Nilsson och jag sätter mig en stund extra länge idag för att liksom andas och minnas.

Rådjursfamiljen med hind och tre kids skuttar förbi och stannar upp för att kolla in mig mellan smaskande på kärleksört och andra för dem goda växter som vi folk planterar på gravarna. Bocken syns inte till men är säker någonstans i närheten och betar han med, ja det kryllar av rådjur i omgivningarna.

Ja mitt kaos stillas för en stund och efter att planterat en Ölandstok hos morsan som trädgårdsmästaren påstår rådjuren inte gillar att äta så lägger sig lugnet i mig och jag kan gå vidare med annat i mina tankar.

En analog bild från förr.....

Funderar på pension när jag promenerar hem från jobbet och känner av ryggen som jag inte riktigt vet om kiropraktorn faktiskt klarar av. Fast va fan jag är optimist till sinnet och tror "det ordnar sig" som Timbuktu sjunger. 

Hämtade bilen från Bilia servicen efter tandhygienisten och kunde konstatera att tänderna var rena men att det var något som inte var okay med de nya bromsklossarna som monterats, ja en av dem verkar ligga på liksom så det luktar metall friktion och fälgen blev varm. Blir att lämna in i morgon för justering. Har som tur är service avtal och det blir fixat som en garanti liksom. 

Volvon ska ju rulla helt enkelt.

Plåtar av en analog bild från tidigt 80-tal på två skatare som jag fotograferade vid Råcksta tunnelbanestation. Grabbarna borde vara i c:a 40-års åldern i dags datum.
Själv har jag aldrig skatat men rullat en hel del rullskridsko och inlines. har ett par som står på hatthyllan i hallen och undrar om dom kommer på fötterna någon gång igen.

Älskar livet!

Spårodlingen.

Efter att man i många år odlat grönsaker, örter och blommor i pallkragar nere på spårområdet bakom Eriksdalsbadet är det nu slut med odlandet. De senaste åren har det kraftigt förslummats och nya invånare och bosättare har gjort det omöjligt att fortsätta. Odlings idéen ska dock fortsätta men på ny yta någonstans norr om Eriksdal.

En stilla söndag i Kalivia

Tog mig igår en söndagspromenad runt byn på "mesimeri" tiden och då är det så tyst och lugnt i byn så jag kan höra hur det ur något hus kommer en snarkning eller hur hönorna kacklar lite förstrött. 
Inte ens hundarna orkar skälla i värmen som just nu finns här hos oss i norra Grekland.

Något jag gillar lite extra är de nya miljötunnorna som har ställts upp bredvid de vanliga soptunnorna där man nu kan sopsortera glas, plast, aluminium och papper. Ja och dom fylls på ordentligt också och när jag slänger mina flaskor eller pet-förpackningar förvånas jag över vad ordentliga folk är som noga lägger respektive material i påsar.
Det går framåt även här på ön Thassos.

Går förbi buss stationen och kuren som ger lite skugga till den som behöver men väntan kan bli lång eftersom det bara går typ en till två turer in till byn per dag. Nä man får ta sig till strand byn c:a en kilometer där bussarna faktiskt går oftare.

På banderollen vid flaskbubblan står det typ att de lokala Stalinisterna ska ha en festival och så är det, kommunisterna har ett starkt fäste här i byn och runt omkring.

Plötsligt väcks jag i min promenerande slummer av att utryckningsfordon från brandförsvaret snabbt åker förbi med sirener och jag hör upp åt dalen att de svänger av upp mot Maries som är en av bergsbyarna här närmast.
Ja det är ju inte länge sedan det var en ganska förödande och stor brand här på ön så tankarna går ju när det samtidigt kablas ut på TV nyheterna om bränder i södra Grekland.

Men idag när vi efter marknaden åkte upp till byn Maries för att äta lite lunch så frågade jag på tavernan hur det var med branden och fick veta att det brunnit uppe på berget Ipsarion och att elden nu var släckt. Sköna besked för alla som med förra året i minnet nog är lite på tå liksom.

Maten här på ön eller där jag går och äter när jag inte lagar mat själv är av högsta klass. Så en liten lätt lunch uppe i bergen kan se ut som denna. Ugnsgrillad äggplanta med feta, stark pepparfrukt.  Bönor omsorgsfullt tillagade med chili, tomat, morot, vitkök och örter. En fräsch tzatziki och "patates" såklart. 
En kall öl och kallt vatten i tillbringare. 

Så ni som får dåligt eller inte så bra käk, kom till Thassos.

Det går ju alltid att försöka hyra mitt hus när jag inte är här själv men då får du vända dig till mina Holländska vänner som har huset på sin hemsida. 
Kolla länken:  http://www.jotathassos.info/Eng/Holiday_homes.html

En tur till Kastro

Vägen upp till Kastro är ny, asfalterad och jävligt kurvig men en det cyklar faktiskt även om jag inte såg någon idag eftersom det blåste lite. Snart är nog elcyklarna här också den klassiska turen borta till Kastro ett minne.

Vandrade efter att parkerat bilen på ett ställe som varit brand bekämparnas plats och tog en gammal väg längst en av sluttningarna och gick igenom brandgator och nedbrunnen skog. På en del ställen hade vattenbombningen fått träden att sluta brinna och står nu kvar som skogens skelett i rad efter rad.

Ja det har varit molnigt, blåsigt och regn och min TV-antenn har till slut gett upp. Inte så konstigt den har ju suttit på taket i tio år i både stormar som stekande sol och plasten i fästen liksom bara vittrat bort.

Blir en ny i morgon för då kommer Leonidas med en ny som vi ska klättra upp på taket och montera. Gillar ju att kolla på TV här både sport, film, nyheter och naturprogram visas ju och lite språkträning i Grekiska är det helt klart att kolla på nyheter.

Efter några år när man har varit begraven grävs kroppen upp och benen blir skrapade, tvättade i olivolja och sedan placerade i en urna eller låda i ett benhus. Ett sånt finns uppe på Kastro. Lite annorlunda eller ska jag säga lite spooky.

Vad vore livet utan projekt.....

Fick 2009 en gammal dör av grannen Tomai som skulle på tippen och tänkte att det kanske kunde bli ett matbord. Sagt och gjort bara att börja skrapa och slipa på något jag tyckte fick bära eller brista.....ja va fan jag kunde ju inte ana.

Mycket skrapande, värmepistolande och slipande senare kom det vackra trät fram i sin vackra nakenhet och med lite (Clou) bets och ett par lager lack var bordsskivan klar.
Så nu var det ju bordsben också och virke har ju min lokala verktygs och brädgårds affär, Varvara och Christos. 

Ja och jag fick tänka till liksom.

Men nu tycker jag efter ett par år att det är dags att fixa den lilla rangligheten i bordet. Är ju inte mycket att snacka om men jag måste ju ha nya projekt hela tiden annars får jag spunk eftersom jag ju gillar att vara på stranden men fan inte varje dag eller hela tiden liksom.

Så det får bli en tvärslå, balk, bjälke eller vad tusan det kan heta för att göra bordet lite stadigare så inte vinglasen vinglar om middagen blir lite partylik.

Snart är klocka två och det är tid för att sätta sig några timmar på Cafe neon för att försjunka i en bok eller bara lyssna på folket eller välsignas med en eller ett par bra bilder.

Söndag på Thassos

Besökte idag min vän och keramikern Costis i Limenas här på ön Thassos och vi hamnade som vanligt på hans balkong mot havet i  krukmakeriet som ligger ett stenkast utanför den lilla staden som också är huvudstad på ön.

Vi dricker varmt ört thé som vi brukar trots att det är 33+ i skuggan.

Vi kommer som alltid in på politiska spörsmål och Costis berättar att han nu har press på sig att gå i pension efter 36 (4 år för lite) om han ska kunna ta ut pension på hör och häpna 180 euro i månaden. Han har betalat under alla år men det finns tydligen en magisk gräns på precis 40 år och ingen deltidspension utan en massa byråkrati och hit och dit för att få papper som ingen vill ta ansvar för. 

Inget är som förr i Grekland även om det är just det som ställt till det.

Det räcker till typ till ingenting säger Costis som har familj, hus, elräkningar, vattenräkningar och så att leva på det.

Jag köper i alla fall fyra thékoppar som är så jäkla fina så det ska bli en fröjd att ta med dem hem till Sverige till höstmörkret tillsammans med mitt egen odlade krav biodynamiska citrus verbena thé.

Väl hemma i byn igen är klockan "uozo-time" och det blir café neon med sedvanlig ouzo meze under ett par svalkande träd. Bordsgrannen får en talrik till sin ouzo som jag har sätt men nu tog jag tillfället att fråga vad det var............Pfoska (fritt skrivet).

En levande varelse som lever på klipporna under vattnet och bara nås av dykare eller snorklande person som vet var denna gourmé delikatess finns och hur den ser ut.

Smakar som hav, saltvatten och lite typ krabba medans konsistensen inte är något jag stoppat i munnen förut. Man skär upp biten och skär eller gröper ur innehållet och lägger den rå i olivolja och serveras med en citron.

Tvättar bilen (5 euro) och åker ner till stranden för ett svalkande dopp och en frapé.

Det är onsdag i Kalivia, Thassos, Grekland

Läser på alla ställen att cancern åter har skördat ett offer, jävla skit sjukdom som ingen går fri från.

Var idag på tidig morgon med en av de sju katter som gillar och trivs vid mitt hus hos veterinären för att sterilisera henne, honan Cornelia som jag kallar henne och också har kallat alla de honkatter som kommit till mitt hus med kattungar. Ja hon är nog den tredje generationen som kommit och inte bara äter utan också kelar och man får ju inte glömma att som jag har inte sätt en mus på åratal.

Nå väl så gick allt bra och veterinären meddelade att allt gått bra och att hon skulle få vara i sin kattlåda fram åt sen eftermiddag för att sedan släppas ut.
Så nu idag vid fyratiden släppte jag ut henne och det såg inte ut som hon skulle klara sig långt utan på vingliga ben dröp hon av in på granntomten och lade sig inte i skuggan utan i solen tokfian. Var ju bara att klättra över till grannen och se till så hon kom in i skuggan.

När jag lite senare skulle kolla henne var hon borta och blödig som jag är blev jag lite orolig och gick en promenad i min enfald för att leta.

Ingen katt eller massa katter men inte hon.

Blev en promenad till olivlunden där jag vet att det förra året stod en åsna och ville väl bara kolla om den var där i år också. Visst där var den utan vatten och skuggade sig under ett olivträd.

Förra året minns jag att när vi gick ifrån den skrek den som åsnor gör ett sådant där hjärtskrikande läte men i dag bara tittade den på mig när jag gick och jag vände och tittade tillbaka flera gånger men inte ett ljud. Kanske har den ruttnat på att låta eller ge ljud ifrån sig stackaren.

Väl hemma efter en sväng till byn till slaktare och mataffären vem sitter inte där vid matskålen.........Jo kissen Cornelia!

Men hon såg bra slut ut.

Nytt i galleriet.

Termometern säger 29 grader i huset och kan bara undra vad den är ute.

Var idag inne på min Grekiska bank och betalade skatten för 2016 som varje år kommer i typ oktober. Själv är jag aldrig på plats när räkningen kommer och det skulle se ut hemma i Sverige om man skulle betala skatteverket som jag nu c:a ett halvår för sent.

I morgon ska jag till veterinären med Cornerlia som jag kallar henne för en sterilisering, ja hon har gjort sitt och katterna blir bara fler samtidigt som jag ser på henne att det tar. Hankatterna är ju inte ömma direkt och hennes såriga öron borde få läka. De honkatter i byn som blivit steriliserade blir snabbt starkare och får snabbt ett bättre liv faktiskt och det kan man ju unna dem.

Tiden rullar på och det börjar bli dags för en tur till stranden, en frappè, bokläsning och ett litet dopp.

Morsan

Du saknas mig och en dag som idag blir det än mer tydligt att du borde fått chansen att i år bli 94 bast som du skulle fyllt i år.

Ja du mamma mycket har ju hänt sedan du tog ditt sista andetag 8 september 1996 och jag tror faktiskt du skulle gilla allt.

Du som morfar fick hjärnblödning och nån gång blir det kanske min tur också så jag får skriva ner min sista vilja så det inte råder några oklarheter när det är dags.

På grund i Roslagen

Ja så där bara av en slump dyker hon upp denna Snipa som jag skulle vilja ägt själv och också gjorde på 90-talet, fast det var en Petterson snipa bygd typ på 30-talet.

Sålde den till ett gäng antroposofiska familjer i Järna 1996 och jag undrar om den finns fortfarande eller är ett minne blott.

Furusund

Återvände idag till min barndom med en tur till Furusund där jag upplevde somrar under perioden 1965-1971.
Mycket var sig ju likt och det var som att färdas tillbaka i tiden till allt mellan att sitta och meta vid Ålandsbergets strand och bryggor till smygrökning vid den lilla insjön Maren. Jag minns grodorna som vandrade från sumpsjön över vägen mot Östersjön. Grodorna blev ju överkörda i tusental och när jag frågar en snubbe på Furusunds strandväg så finns inga grodor nu och när jag tar mig in mot sjön är allt tyst.

Hotell (pensionat) Dagmar där jag och morsan hyrde in oss under flera år var sig likt och höll på att takrenoveras och jag träffar ägaren Johan vars mormor tydligen köpte stället på 70-talet och han själv nu bor och driver stället.

Där jag som liten cyklade med kompisar och lekte med knallpulver pistoler och fiskade vid allt från stränder till ångbåtsbryggor eller tog färjan över till Yxland för lite extra äventyr fick mig på gott humör. Träffade ett gäng Furusundsbor som jag fick mig pratstunder med som den gamla damen i det nu nyrenoverade gamla affärshuset som blivit pensionärs boende. Ja där var det ju en ICA butik förr just bredvid Värdshuset  och i grannhuset var bageriet med cafét där vi brukade handla färska frallor och bullar såklart hade också försvunnit och blivit bostadsrätter i samma pensionsboende.

Smet in på Värdshuset och fick låna toaletten och nyrenoverat och med nya ägare har det fått värdens lyft.

Sista året jag och mamma bodde i Furusund hyrde vi faktiskt in oss på just Värdshuset.

Astrid Lindgrens hus, Kvarnen, Christiansborg, Hammerska Ladan, Optiska telegrafen, Kungastolen och dofterna från skärgården finns kvar.

Ska helt klart ta mig en tur dit igen och då ta med mig fiskegrejer för att uppleva än mer.

15 april 2017

Året var 1986 och jag låg som fotograf på HMS Visborg någonstans på Östersjön och plåtade en marin försvars övning.

Aprilvädret har landat över stan och det är 3+ och jag längtar till Thassos för en helande sommar. Har börjat fundera på vad som ska tas med i år för utom det som alltid ska med.

På listan står det böcker, sopborste sopskyffel set i metall (finns inte att få tag på ön), syltsocker och lite annat smått och gott.

Den 21 juni bär det av ner mot Trelleborg för den traditionella båtfärden över till Tyskland för fortsatt bilfärd genom Europa mot Grekland. Klockan tickar och snart så, ja snart så får jag känna det salta vattnet mot min kropp och bygatans dofter från tavernan i min näsa med ett glas ouzo i min hand.