Mitt inre kaos och vemod behöver allt oftare ett ställe att vila in lugn och förtröstan. Platsen jag hittat och litar på varje gång jag har behov är Norra kyrkogården och "mammas hood´s".
Här är vi alla under samma kastanjeträd, gravstenar, blommor, buskar, rådjur och en eller annan promenerande likasinnad människa som jag bara vill ha lite lugn i kaoset.
Upptäckte att en av mammas grannar och min blivande är ikonen, fotografen och bildkonstnären Lennart Nilsson och jag sätter mig en stund extra länge idag för att liksom andas och minnas.
Rådjursfamiljen med hind och tre kids skuttar förbi och stannar upp för att kolla in mig mellan smaskande på kärleksört och andra för dem goda växter som vi folk planterar på gravarna. Bocken syns inte till men är säker någonstans i närheten och betar han med, ja det kryllar av rådjur i omgivningarna.
Ja mitt kaos stillas för en stund och efter att planterat en Ölandstok hos morsan som trädgårdsmästaren påstår rådjuren inte gillar att äta så lägger sig lugnet i mig och jag kan gå vidare med annat i mina tankar.
