Det sägs att människor kommer och människor går men minnen alltid består. Ja ja, jag vill leva mina minnen här och nu nära och innerligt utan några begränsningar.
Nu vet jag ju att det inte fungerar så men man kan ju alltid försöka för var har vi att förlora?
Byn på andra sidan berget sover medans det brinner, sprängs och folk blir dödade i Europa för sina åsikters skull. Demokratin vacklar och är skörare än någonsin och för att värna den verkar det krävas mer kontroll, övervakning och främlings kontroll.
Jag tänker på Paris, Syrien, Istanbul och Malmö.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar