Det är både med glädje och sorg jag lägger ifrån mig Patti Smiths bok "Just Kids" som jag under ett par dagar sakta läst för att inte bli klar med. Ville helt inte släppa den ifrån mig utan njuta mellan raderna och minnas bilder och händelser ur mitt eget förflutna. Glädjande är ju att hennes musik lever i allra högsta grad i mitt sinne och Mapplethorpes bilder också finns i mitt bild minne och att man kan få se dem då och då.
Salongen hos den gamla döda barberaren står orörd precis som om det ska komma en ersättare vilken dag som helst. Lite spökligt tittar madonnan ner från den flagnande väggen och kudden i stolen verkar nyligen upp puffad medans pomador, balsam och redskapen ligger redo för nästa kund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar